Tjuren Ferdinand hade en poäng


Skönheten finns nära inpå oss, det är bara att öppna ögonen så finns det något vackert att se. Och tolka, förhålla oss till, mer eller mindre.

En av mina absoluta favoritkonstnärer är Hundertwasser. Inte enbart för hans fantastiska tavlor och arkitektur, utan även för hans ord. För många år sedan fick jag en bok med många av hans illustrationer tillsammans med intervjuer, skriven av Harry Rand. Det är ett nöje att såväl bläddra som att läsa i den. I ett av mina favoritstycken i boken får Hundertwasser frågan;

"Why do people want art?", på vilket han svarar,

"Generelly collectors are abnormal. I  said this in an interview and it was published and one of my collectors got completely mad and he telephoned me and wrote a letter that he is not abnormal, and he was insulted. But the fact is that collectors are abnormal because if they are true collectors then they need the painting because they are not creative. If a collector were creative he would not need art; he would somehow be happy with his own creativity."

Underbart svar, eller hur? Jag rekommenderar boken starkt och den går att köpa HÄR.

Vacker lavendel i vacker betongkruka med tillhörande hjärta, gjort av Tipsy Tessie.

"Everybody can and must be creative. That is a law of nature". Sagt av Hundertwasser.


Poster från Etsy, av "Queen´s Spoof". Går att beställa HÄR.


Är det nödvändigt att tolka det som folk skapar? Äh, det gör man väl som man vill. Frågan är om det går att låta bli. Varje tanke vi tänker är ett resultat av oss själva och utan att vi tänker på det förhåller vi oss till saker hela tiden.

Citatet "Ibland är en cigarr bara en cigarr" har av många tillskrivits Freud. Frågan är när cigarren är något annat än en cigarr och vad i hela friden den är då. I slutändan blir kanske våra mer eller mindre kvalificerade gissningar enbart en dialog med och spegling av oss själva. Personligen återkommer jag ständigt till min ungdoms kärlek för existensialismen, inte minst till käre gamle Søren, som sa.

"Subjektiviteten är sanningen".

Magrittes Bildernas opålitlighet (1929)



Glöm inte att lukta på blommorna.

Om att fylla ett tomrum med glädjefylld skönhet

Lampan Zeppelin av Marcel Wanders



Kahlil Gibran skriver att "Ju djupare sorger gräver i er själ, desto mer glädje förmår ni rymma."

Nyckelordet är "förmår". Det står inget om ett löfte att gropen som sorgen grävt kommer fyllas med glädje. Men om det nu blivit ett så stort hål av så många sorger är det väl i högsta grad onödigt att inte utnyttja utrymmet, eller hur? Mycket bättre att fylla det med glädje än att ligga och sprattla i botten av hålet och protestera i all evighet.

Ett annat nyckelord i sammanhanget, trots att det inte står nämnt i texten, är "tid". Allt har sin tid och man kan aldrig stå vid kanten av någon annans hål och säga, "Har du inte sprattlat färdigt än?"

Man kan bli lycklig av så mycket. Närheten till sig själv och andra. Kanske är det denna kontakt mellan själar, levande eller döda, som gör att man kan njuta så oerhört av vacker konst, arkitektur och design? När man når fram till det naket mänskliga i oss alla. Och ser skönhet.

Här är lite bilder på saker jag tycker är vackra och som skänker glädje. Det handlar inte om att behöva köpa eller äga. Det handlar om att se att en människa uttryckt sig och skapat något vackert. Hoppas det kan glädja även er.


Foto: Living Etc.

Ljuskällor i finstämd balans visar vägen uppför trappan till dörren. Det är måhända lätt att fastna och enbart se något stämningsfullt och vackert, utan högre mening. Men varför skulle den högre meningen vara specifik för spektakulär konst som ställs ut i fina gallerior? Visst kan man hitta mycket mer än dekoration i den här bilden. En trappa som leder uppåt. Vart? Trappan är målad i oskuldsfullt vitt. En kulturell slump ("jag bor i Grekland därför målar jag min trappa vit") eller ett symboliskt medvetet val av stylisten?

Ljuset från lyktorna är varmt och inbjudande och lyktorna är gjorda av ett skört material. Är man oförsiktig kan man sparka till dem, ha sönder dem och därmed hamna i nattens becksvarta mörker och inte hitta vägen, kanske ramla ner för trappan.

Dramatiskt, eller hur...? I varje bild finns det en oändlig mängd tolkningar och orsaker till varför vissa bilder och miljöer attraherar oss och andra inte. Orsaken till att jag tycker om bilden ovan är främst för att den utstrålar lugn och harmoni.



Barcelona. Förklaring överflödig.


Gotland


Wyanne

"Ocean Blue"


Det har blivit en del surfande på Etsy för min del på sistone. Under kategorin "Art". Igår hittade jag en konstnär som heter "Wyanne". Hennes konst fastnade jag genast för. Dels det underbara och modiga användandet av färg, dels att det inte finns distinkta gränser mellan en färg och en annan. Jag tycker om när gränserna suddas ut och det ena går in i det andra. Vackert.

Hennes konst kan vid första anblicken synas mestadels dekorativ, men stannar man upp vid varje bild en stund, funderar och känner efter så upptäcker man (förhoppningsvis) att de innehåller starka känslor och stora portioner mod. Ett återkommande motiv är fågelburar, till största delen tomma sådana.

De skulle gärna få pryda väggar här hemma.

"From Within".

Min favorit. Lite "Klimt möter Hundertwasser möter Frans Marc".

"Best Friends" & "Doesn´t play well with others"

"Awake"

Haha, den här måste jag kommentera. En stackars nattugla som är klarvaken mitt på ljusa dagen, omgiven av en kaskad av färger.

Återanvända möbler


Jag har skrivit om Precious tidigare, men gör det gärna igen. Jag får ett nyhetsbrev när det kommer in nya produkter i webshoppen och det är alltid lika glädjande att gå in och se hur gamla möbler gjorts om till något nytt. Själv är jag omåttligt förtjust i gamla möbler som målats i högblanka, klara färger. Inte så att jag inte vill ha gamla möbler med patina, det uppskattar jag självklart, men om möblerna inte är fräscha, eller är dömda till att stå på en vind tills de ruttnat sönder, då tycker jag en färgburk är kanon!

Förra året fyndade jag en lampa i röd metall på en loppis. Den skulle behöva fräschas upp, men den ligger ff i "saker som ska göras-högen". Eller ska man kanske kalla den för "möjligheternas hög" istället, för att ta bort stämpeln av ofullbordat projekt?

På norska Precious används dessutom delar från olika möbler och sätts ihop i ett nytt sammahang, vilket är kul.

På Facebook kan man gå med i en grupp som heter "Hållbar Inredning" vilket jag rekommenderar. Har man inte Facebook kan man gå in direkt på deras hemsida genom att klicka HÄR. Den 15-16 Juli kommer de finnas med på Stockholm Green Festival. Det är en välkommen festival, tycker jag. Jag vill skapa ett vackert hem jag trivs i och allt som gör det lättare att skapa skönhet med ett gott (bättre) samvete för miljön gör jag tummen upp för.

Regnväder



Idag regnar det och vad passar bättre en sådan dag än att organisera skåpen? Vill man göra det extra vackert kan man göra det med Bungalows tygklädda askar. De här turkosa varianterna känns som bra ställen för att förvara vackra kort, en upphittad sten från en vacker strandpromenad eller kanske vackra band att använda när man slår in presenter. Om man vill ha ett mindre poetiskt innehåll går det ju utmäkrt att slänga in tejprullar, gem eller pennor också, vacker förvaring för det som ibland är mindre vackert. Utmärkt, eller hur?



Annars kan man använda den regniga dagen till att leta efter vackra bilder att rama in, till en ny tavelvägg. På LÁffiche Moderne finns en mängd snygga tryck i begränsade upplagor, ett koncept som blivit allt vanligare. Här ovan är några av de bilder jag föll för.


Lys upp livet med vackra ansamlingar av ord


Den här lampan av Ingo Maurer upplever jag numera som en modern klassiker. Jag satt och funderade på hur man kan få in vackra ansamlingar av ord i hemmet, utan att använda sig av mer permanenta väggord, eller tavlor. Då kom jag ihåg den här lampan och känner mig nu manad att skapa något liknande. En lampa full med favoritcitat, poesi eller lösryckt tagna ord som är vackra.

I förrgår fick jag ett kort med vackra ord komponerade av Dag Hammarskjöld, tagna från boken "Vägmärken". En rekommendation som sommarläsning om ni inte läst den tidigare. Eller för all del att läsa igen, om ni redan är välbekanta med den. Här är de vackra orden;

"I vilken tidens dimension äger denna känsla sin evighet?
Den var, den fyllde mig med sin rikedom.
Född i mig, känd av ingen, flydd från mig -
men formad i en materia utom tid och rum,
av ett hjärta som blir jord".

Foto; A Creative Mint


Vill man göra en mer färgstark variant med citat föreställer jag mig hur man använder en anslagstavla, full med vackra designark som man kan vika upp för att finna det skrivna ordet där under. Skulle kunna bli så vackert, med någon knapp, några tygbitar eller färgstänk för att ackompanjera arrangemanget. Ser ni det framför er?

Som en slags julkalender året runt, där man (=övriga familjemedlemmar) får lyfta på flikar för att se om det kommit nya citat sedan man kikade senast. Visst vore det väl ett trevligt inslag i hemmet?


Ballonger, ballonger

Fynd från Etsy, efter att jag sökt på "Balloons". Det känns helt rätt med ballonger, tycker jag.


"Balloons or trees, you tell me" av  Kathy Panton


"But never in a red dress" av Brad Collins


"Just let it go" by HoneyBoo


"You´ve got to have heart" av Elle Moss


"Paris is free" av Chelsea Victoria.

 


"Ba Ba Balloons" av Vee Grace.

Konsten att finnas till

I mitt inlägg på tv4:s sommarblogg skrev jag om ett sätt att deifiniera konsten; att allt kan vara konst om betraktaren uppfattar det som konst. Det finns givetvis många andra definitioner.

Peach Geisha reads the news, Graffiti style painting av Rex & Poppy

För mig är konst främst ett sätt att kommunicera, att nå fram. Att visa det som inte går att fånga med ord, eller så har man inte den förmågan med ord, men har det istället med färg, form, musik eller dans. Jag har hört många som upprört sagt att graffiti i dunkla gångtunnlar inte är konst, men visst är det väl det! Det är ofta starka känslor som förmedlas och även om det inte uppskattas av alla när konsten blir så tydligt påtvingad så finns den där, gör sig påmind och någon har kommunicerat, på det sätt de förmått.

"Blue II" av Juan Miró

Miró ska visst bara ha stått och lett och inte uttalat sig över huvud taget, när kritiker och förståsigpåare diskuterat och tolkat hans tavlor och skulpturer. Det tilltalar mig, att lyckas hålla inne med uttalanden om sin konst och låta var och en tolka det på sitt sätt, att inte behöva förklara, med ord. Han har ju redan förklarat en gång, med pensel och färg, varför ska han då förklara en gång till, med ord?

Liquid courage av Zuppaartista

Liksom många andra har jag funderat över vad "bra konst" är och har precis som andra kommit fram till att det inte finns ett givet svar. En ingrediens måste dock, enligt mitt sätt att se det, finnas närvarande; en slags själslig nakenhet. Mod. Det är modigt att existera över huvud taget, för i vår existens kan vi hela tiden bli sedda och tolkade, missuppfattade och missförstådda. Dömda och bedömda, kanske till och med fördömda.

"Wind song" av Ricky Mountain

När en människa delar med sig av något hon skapat i form av en dikt,  en trumvirvel, ett foto, en skulptur, en målning, en film, ett gitarrsolo, en bok eller en dans måste hon bjuda på sig själv, mer eller mindre, för att nå fram till en annan människa. Det är vackert. Och gör människan sårbar. Samtidigt som det inbjuder till möjligheter, närhet mellan två själar.

"Språnget" av Barbro Andréen

Med detta i åtanke vill jag framföra ett tack till all skönhet jag fått i livet genom ett så stort antal människor, varav jag inte mött de flesta. Konsten bygger broar. Vi är inte ensamma.

Jaime Hayon


En som kan locka till varma leenden med sin design är Jaime Hayon. Vem annars kan få människor som i vanliga fall rynkar på näsan åt porslinsfigurer att sukta efter att ha en i sin ägo? Med träffsäker lekfullhet omtolkar han former som har en given plats i stilhistorien och ger dem sin egna och alldeles speciella signatur.


Glimten i ögat finns hela tiden med i hans design, men trots att humorn är närvarande ger han inte avkall på estetiken. Och trots att han stretchar gränserna mellan det absurda och det välbekanta så lyckas han knyta ihop allt utan att det blir vare sig för mycket eller för lite. Jag tycker helt enkelt att han är genialisk!

Foto: Hayon Studio


Om

RSS 2.0