Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

En favoritmålning

image3015

När jag bodde i Malaysia besökte jag ibland Malacca, en underbar liten stad, med små pittoreska gator och affärer innehållande diverse kuriosa och antikviteter. Där fanns även "Orangutan House", ett galleri som ägdes av konstnären Charles Cham, sedermera en av mina favoritkonstnärer. Den första tavla jag föll för var den på bilden ovan. En stor tavla, säkert 2X2 meter. Jag stod och tittade på den länge, länge, förälskad. Den kostade 3000 ringgit, vilket då var cirka 6000:- Vad jag önskar att jag köpt den. Det blev aldrig av. Jag hälsade på i Orangutan House närhelst jag var i Malacca och blev till och med inbjuden att få vara med och måla en kväll, i hans galleri. Även det önskar jag att jag gjort, men jag fick prestationsångest, så det blev inte av.

En dag, när jag hälsade på var tavlan borta. Såld. Till en Australier. Det kändes tomt, som om någon tagit ifrån mig något som var ämnat för mig. Gissa om att jag grämde mig över att jag inte köpt tavlan! I mina drömmar blev jag plötsligt rik, åkte till Australien och sökte upp köparen av tavlan samt erbjöd honom en smärre förmögenhet för att få med mig konstverket hem.

Så en dag, ett par månader senare, berättade Charles att köparen från Australien ringt. Hans hus hade brunnit ner, och tavlan med huset. Han ville att Charles skulle måla en ny. Charles vägrade. Alla hans konstverk är original, han gör inga kopior.

Så, nu finns inte tavlan mer. Jag kan aldrig äga den. Bara titta på fotot jag har av den. Beundra den och gräma mig över att jag inte slog till och köpte den medan jag kunde. Suck!

(PS Det är hans tavlor från mitten av 90-talet jag tycker så mycket om. Tyvärr finns inte så många från den perioden att se på nätet)
Trackback
RSS 2.0