Jag brukar inte ha möjlighet att gå på pressvisningar, men när jag fick inbjudan till en rundtur i Clarion Hotel Post i Göteborg kunde jag inte tacka nej. Detta hus som man sett hela sin uppväxt när man gått på bussen vid Drottningtorget (56.an jag brukade åka med stannade precis utanför) och där jag som ung student tillbringade sommarlov, jullov och påsklov med att sortera post och där man gått in genom pampiga dörrar och uppför mäktiga trappor, för att köpa frimärken eller betala en räkning via postgirot, det huset har en inneboende nostalgi för mig och jag var nyfiken på hur hotellet kommit att se ut.

Jag gillar att det blivit hotell av det gamla posthuset.

Det har satsats på konst över hela hotellet med konstnärer som Lena Bergström, Jens Fänge, Dan Jonsson, Lisa D. Manner, Kristina Matousch, Jone Kvie, Pia König, Jaume Plensa, Franz West och Sverre Myller. En av mina personliga favoriter bland konstverken är Sverre Wyllers platta röda Postbil. Det är en original-postbil från Oslo, som förvandlats till konstverk i en gigantisk stålpress. Jag tycker om denna återkommande påminnelse om att det är ett gammalt posthus som på olika sätt finns representerad i hotellet. En annan post-relaterad detalj, med Göteborgshumorn inbakad, är att man istf "After Work" lekt med orden och kallar det "Post Work". Det ger en känsla av gemylighet, på samma sätt som att Göteborgsklassikern "En halv special" kommer finnas på menyn.

En annan favorit var två de enorma satellitliknande skulpturerna av Jone Kvie,  som hänger i taket i Vinterträdgården. Det knyter ihop säcken med tankar om olika epokers kommunikation, från snigelpost till blixtsnabba meddelanden via satelliter.

På takterrassen, som man kan njuta av om man bor i Rooftop Suite, finns en stor bassäng att tillgå. Själv föll jag för stolarna från Moroso. Det var en glad påminnelse om att varmare tider nalkas när man fick se dessa färgkarameller stoltsera i snön.

Hotellet har två restauranger. På nedre plan finns "The Post Bar", intill "Biblioteket" som rymmer den väldigt långa guldsoffan, (för kitschigt för min personliga smak, ska erkännas)  samt en mängd bokhyllor med sneda hyllor innehållandes såväl böcker som diverse inredningsdetaljer i form av skulpturer.  Det hela ger en mysig, välkomnande känsla, med bokhyllorna som ger vardagsrumsvibbar, helt i tiden.

I den andra, större restaurangen, Norda Bar och Grill, är det inrett med ombonande textilier. Matstolarna kommer liksom stolarna på takterassen från Moroso och jag kan intyga att de är väldigt bekväma! Namnet Norda ska leda tankarna till en kombination av mat från Nordamerika och Norden, New York och Göteborg. Bakom konceptet står stjärnkocken Marcus Samuelsson med Jimmy Lappalainen som sin högra hand. Hotellet har även sitt eget konditori samt ett specialbryggt öl som enbart serveras på hotellet och som givetvis är bryggt i Göteborg.

Hotellet har 500 rum inklusive tre sviter. Utöver hotell och restaurang finns även den så kallade "Skönhetsfabriken", som på sina 1200 kvadrameter rymmer en relaxavdelning, barberare, hårsalong, träningslokal och behandlingsrum för exempelvis massage. Skönhetsfabriken betonar att det är en plats för såväl män som kvinnor, det är en jämlik plats där båda könen kan frottera sig i olika behandlingar.

Den gamla Posthallen är K-märkt och inga stor förändringar i grundstrukturen har därför gjorts,. Man känner igen sig, vid de här luckorna har man stått i kö för att köpa frimärken och posta brev. Det är underbart att det syns så tydligt att det varit ett postkontor, att man gjort något nytt av något gammalt, utan att ge avkall på värdet som det gamla har.

Just nu förbereds det för fest, för imorgon är invigningen, med en mängd artister, samt en spektakulär ljusshow som projiceras på fasaden. Värt att besöka. Läs mer om invigningsfesten HÄR. Och läs med om hotellet på deras hemsida; HÄR. Ni kan också läsa mer hos Henrick på bloggen Henricks Tankegångar HÄR.

Vad jag tycker om hotellet? Gött mos!

Helt underbar keramik från Ståhl,. Ståhl består av Susanna Theander och Helena Åkesson-Liedberg, som är formgivare, stylister och passionerat intresserade av umgänge och mat. Härlig kombination och fantastiskt vackert resultat. Den här keramiken vill man inte ställa in i ett skåp, den vill man sätta upp på väggen, som tavlor. Ok, det går bra att ställa den på bordet för beskådan och funktion också.




Här är ett kollage med några bilder från Etsy, med gröna och turkosa teman. I veckan fick jag en kommentar från en läsare som tackade för att jag tidigare tipsat om Pixie Campbells bilder. Hon hade skickat efter två och var väldigt nöjd. Den kommentaren gjorde min dag, det kändes bra att veta att ett inlägg jag skrivit ledde till att ett hem blev vackrare och mer personligt med något konstnärligt som jag rekommenderat. Skön känsla av att göra en liten bra skillnad här i livet.

De konstnärer som finns representerade i kollaget är; Sanna Najarian, Eastwitching, Pixie Campbell, Ali Herrmann, Mincing Mockingbird, Heather Haymart.

Katherine Khofmann gör fantastiskt fin keramik med sköna former och vackra färger. Det finns en känsla av ursprunglighet i de "icke-perfekta" formerna som skänker harmoni och avslappnad energi. Härligt!

Skön färgkombo, jag blir på gott humör av rosa och grönt i kombination. Passar året runt, det är som att låta våren flytta in i hemmet även när höststormarna ryter där ute. Lätthet, glädje och lugn passion. Stillsam eufori.

Trevlig helg och må kärlek finna vägen både in i och ut ur (till andra) Ditt hjärta. ♥

En av mina favoritkonstnärer. Hundertwasser.

Foto: Heima

Inspiration till att pimpa sin egen byrå kan man få av ovanstående dito från filippinska Heima.

Har Du fler barn än rum? Då kanske ovanstående lösning kan vara något för Dig? En snygg lösning för att skapa två enskilda utrymmen av ett och samma skrivbord. Smart, smart!

Med fingertoppskänsla för detaljer och  mycket charm dekorerades festplatsen för bröllopet när Amy Moss med bloggen Eat Drink Chic gifte sig. Visst ger det hela en uppsluppen känsla, långt bort från kvava super-etikett-tillställningar? Som taget ur en italiensk film. Härligt!

Det är fascinerande hur enkelt man kan göra ett arrangemang om man har blick för färger. Det här verkar vara lock från färgburkar i några kulörer som harmonierar. Vackert med kontrasten som skapas av den blanka ytan på locken och det robusta bordet. Det andas hav och ljumma vindar. Fridfullt.

Sommarglad inspiration med fredsbudskap från danska RICE. Det finns en hippie i själen som bubblar fram när man ser PEACE-märket. Man blir glad, vill plocka blommor och tycker alla människor är vackra. Och visst är vi det. En person man alltid blir glad av att träffa är Linda på Sally Bazar. Hon bubblar av glädje och inspiration, och det smittar.

Så här kan det se ut i en bokhandel, i alla fall om den ligger i Beijing, Kina. Design av japanske arkitekten Sako.

Foto: Mooza Designs

Etsy är som en guldgruva på flera sätt. Det finns guldklimpar, men man måste måhända flytta på en del stenar innan man hittar dem. ;)

Här är en av de guldklimpar jag hittat; bokstäver och symboler att sätta på dörrar, väggar eller var man nu kan tänkas vilja ha dem. Mina personliga favoriter är de som är dekorerade med japanska papper. De bejakar och hyllar färgseendet samtidigt som det finns lugn och harmoni.

En färgexplosion som heter duga hos SIA. Rosa och orange med inslag av grönt. Mums!

Ett litet kollage med bilder från Mincing Mockingbird får tjäna som pausfågel för bloggen som tar en paus.

Allt gott!

Apropå föregående inlägg och tankarna kring att använda färg, form och inredning som ett sätt att tolka olika egenskaper kan jag tipsa om en bok av en av mina favoritförfattare som jag nyligen läste, (=lyssnade på). Boken heter "En sannolik historia" och är skriven av Karin Alvtegen. Jag föll för en av karaktärerna i boken, Walter tror jag han hette, och önskar att den gamle mannen fanns i verkligheten, för det vore så intressant att få sitta och prata med honom.

Han var konstnär, men hade bara en duk. När en tavla var klar målade han över den och började på en ny, och var helt lycklig med detta. Han hade också en förmåga att se människors auror i form av färger. De känslor människorna uppfylldes av kunde han se som kulörer. Han tyckte om alla färger, utom en och det var bitterhetens, det var det fulaste han någonsin sett. Jag vet inte hur den färgen skulle se ut, men jag tror jag skulle hålla med honom om att just den färgen inte tilltalar mig, så den väljer jag bort!

Annars är det intressant med färgernas psykologi och hur det också skiljer sig vad olika färger står för i olika kulturer. Samt hur olika färger påverkar oss olika. Dels generella tendenser för oss som människor och dels för oss som individer. Här kan man kortfattat läsa lite om det.

Att trender är ett sätt att läsa av samhällstillståndet är intressant. Om nu enstaka färger står för något mer generellt i människors inre är det tänkvärt att fundera över varför olika färger och färgkombinationer tar överhanden inom inredningen i perioder. Skulle vara intressant att läsa lite djupare analyser inom det ämnet.

Hur som helst, själv tycker jag om mångfald och uppskattar en mängd olika slags färger, stilar och sätt att uttrycka sig på. Men mest klappar mitt hjärta för relativt mättade, klara kulörer på vit grund. Utan inslag av svart. Mums, mumma för själen!

Om ni tillhör de som tycker om färgen turkos kan jag tipsa om bloggen House of Turquoise, där ni lär få ert lystmäte mättat. Tjolahopp!

Som tonåring blev jag en gång tillfrågad vilken egenskap jag tyckte mest om. Jag svarade ödmjukhet.

Genom åren har jag haft återkommande funderingar kring den frågan. Om någon skulle ställa samma fråga till mig idag skulle mitt svar bli detsamma. Det är en mycket vacker egenskap och innefattar på något sätt såväl respekt som kärlek. Man kan inte vara riktigt ödmjuk utan att samtidigt älska. Ödmjukhet får inte förväxlas med osäkerhet eller svaghet, för en riktigt ödmjuk människa är stark, ödmjukhet är ett tecken på styrka. Vi diskuterade ordets betydelse här hemma en kväll och ett poetiskt sätt att fånga en del av ödmjukhetens essens uttrycktes med orden; "att stå vän inför alternativet".

Kanske skulle det vara intressant att skapa inredningar med egenskaper som tema? Hur skulle ett ödmjukt rum se ut? Kanske ett där en form tillåter en annan forms existens utan att själv ta överhanden? Samtidigt som det är ok att vissa former tar mer plats, det är inget fel i det. Det skulle inte vara överdådigt, man samtidigt inte spartanskt, för ödmjukhet innebär inte att man måste förneka sig själv njutning, snarare att man inte tar den för given. Eller?

Jag tycker det vore en rolig och annorlunda vinkling för ett stylinguppdrag i en inredningstidning. "Månadens tolkning av en egenskap eller känsla", visst vore det kul?

(PS Alla färger är lika "ödmjuka", alla får vara med, det är det som är själva grejen)

(PS2 "Mer filosofi inom inredningen!) ;)